Detta bär jag med mig till delkurs 2
Min första praktikperiod är slut och min egen bild av mig själv som lärare har helt klart förstärkts, har tidigare varit tveksam till att lärarutbildning varit något för mig. Jag har fått bra respons, främst från min LLU men också implicit från eleverna.
Jag har förstått att läraryrket handlar mycket om att skapa bra relationer med barnen. Skapar man en jämn balans mellan kompis och förebild, kan ömsesidig respekt uppstå. Under min första praktikperiod tycker jag att jag lyckats med att skapa en bra relation till eleverna. Målet efter nästa period är att barnen ska se mig mer som en lärare än en student. Jag tror att jag kommer att vara tvungen att bli lite hårdare, utan att för den delen ta bort mina mjukare sidor.
Inför mina lektioner har jag oftast grovplanerat. Även om improvisation är väldigt viktigt är planering A och O. Jag kommer i högre grad börja detaljplanera mina lektioner för att minimera frågetecken under lektionens gång. Är jag väl förbered ger jag ett tryggare intryck.
Tydlighet är viktigt och som jag skrivit i tidigare blogginlägg går det inte att vara tillräckligt tydlig i instruktioner och undervisande, extra viktigt i min skola där svenskkunskaperna är väldigt begränsade.
Nästa period kommer jag att försöka lägga ner mer tid att samtala med eleverna om skolans värdegrunder och hur man beter sig mot varandra. Denna dels betydelse har visat sig spela en lika stor roll i klassrummet som kunskapsuppdraget, om inte större.
Ses om några veckor!
måndag 10 februari 2014
lördag 8 februari 2014
Reflektioner efter praxisseminariet
Efter att ha hört mina kursare berätta om deras VFU-upplevelser råder inga tvivel om att skolmiljön ser väldigt olika ut beroende på var i Göteborg du praktiserar.
Elever, resurser, undervisningsmetoder, prioriteringar. Känns svårt om inte omöjligt att jämföra skolor emellan. Alla skolor och områden har sina brister och problem att reda ut vilket märks på hur skolorna arbetar och var de lägger vikten.
I östra Göteborg där jag befinner mig, är språket ett stort problem till följd av ständigt nyanlända elever. Andra delar i Göteborg kanske snarare har problem med föräldrar som lägger sig i för mycket och klagar då deras barn inte får högsta betyg. Känns som två olika världar trots att det bara skiljer några kilometer. Att förutsättningarna är olika går inte att blunda för. Sveriges samhällsklyfta blir märkbart påtaglig när man får dela med sig av sina upplevelser och iakttagelser.
Bra seminarier där jag tog med mig en hel del bra tips vad gäller samarbetsövningar, hemsidor och boktips.
Ha det gott!
Efter att ha hört mina kursare berätta om deras VFU-upplevelser råder inga tvivel om att skolmiljön ser väldigt olika ut beroende på var i Göteborg du praktiserar.
Elever, resurser, undervisningsmetoder, prioriteringar. Känns svårt om inte omöjligt att jämföra skolor emellan. Alla skolor och områden har sina brister och problem att reda ut vilket märks på hur skolorna arbetar och var de lägger vikten.
I östra Göteborg där jag befinner mig, är språket ett stort problem till följd av ständigt nyanlända elever. Andra delar i Göteborg kanske snarare har problem med föräldrar som lägger sig i för mycket och klagar då deras barn inte får högsta betyg. Känns som två olika världar trots att det bara skiljer några kilometer. Att förutsättningarna är olika går inte att blunda för. Sveriges samhällsklyfta blir märkbart påtaglig när man får dela med sig av sina upplevelser och iakttagelser.
Bra seminarier där jag tog med mig en hel del bra tips vad gäller samarbetsövningar, hemsidor och boktips.
Ha det gott!
Skrivuppgift - planering och genomförande
Inspirerad av Ann Boglind och poesiverkstaden utformade jag min nästa uppgift.
Mina förutsättningar var 120 min lektionstid med ett tvunget avslut. Jag beslutade mig för att under denna tid arbeta med dikter. Målet efter avslutad lektion var att skapa ett collage längst bak på klassrummets vägg med elevernas dikter.
Som en återkoppling på temat Elsa Beskow förklarade jag att Elsa utöver bilderböcker även skrev dikter liksom många andra författare. Jag fortsatte sedan lektionen med att på tavlan gå igenom vad som kännetecknar en dikt och om det var någon som hade jobbat med dikter förut. Detta gav mig en hint om hur väl bekanta eleverna var med poesi.
Jag hade förberett mig väl genom att ta fram ett word-dokument som vi tillsammans gick igenom på overheaden. I detta dokument hade jag listat olika sorters diktskrivande. Allt från limericks, haikus, femradingar, rimdikter, dikter som inte rimmar, temadikter osv. Speciellt limericks fångade elevernas uppmärksamhet och så småningom kunde de se strukturen någorlunda i de olika diktformerna. Syftet med min lektion var kanske inte att få alla elever att behärska alla slags dikter utan snarare att introducera dem till poesins värld och på så sätt så ett frö.
Efter att ha ägnat ungefär en kvart åt detta moment studerade vi en text av rapparen Petter. Jag visste sedan innan att många av mina elever lyssnade på rapp och tänkte att detta därför kunde fånga deras intresse och uppmärksamhet. Texten till låten "Storstadsidyll" gicks igenom på overheaden och jag bad eleverna själva ta ut rimmen i texten. Liksom tidigare lektionspass var nästan samtliga ivriga efter att få visa upp vad de kunde. När texten gåtts igenom spelade jag upp videon på youtube varpå deras uppgift var att återigen observera rimmen i texten.
Sista momentet i min genomgång handlade om att guida eleverna i rätt riktning och få igång deras poesihjärnor. Jag skrev upp tre ord på tavlan, ett i taget, varpå jag ville att de skulle komma på ord vad som rimmade på mina ord. Jag skrev upp alla förslag oavsett om de var korrekt eller inte. Sedan läste jag upp alla alternativ och undrade om de kunde se några samband i vad som rimmade och vad som inte gjorde det. Detta var ett väldigt tydligt sätt att förklara ett rim på vilket jag ska tacka min kursare Andrée för. Tack för tipset!
Genomgången tog ungefär en halvtimma. Resterande tid fick de nu åt att skriva sina egna dikter. Mina instruktioner var tydliga. Ni får gärna skriva någon av diktmodellerna vi gått igenom men ni behöver inte. Ingenting är rätt eller fel. Ni får skriva om vad ni vill och gärna något som ni känner starkt för. Resultatet blev en finfin blandning mellan djupa dikter och vitsiga försök till limericks.
Reflektioner/tankar efter lektion
/Alex
Inspirerad av Ann Boglind och poesiverkstaden utformade jag min nästa uppgift.
Mina förutsättningar var 120 min lektionstid med ett tvunget avslut. Jag beslutade mig för att under denna tid arbeta med dikter. Målet efter avslutad lektion var att skapa ett collage längst bak på klassrummets vägg med elevernas dikter.
Som en återkoppling på temat Elsa Beskow förklarade jag att Elsa utöver bilderböcker även skrev dikter liksom många andra författare. Jag fortsatte sedan lektionen med att på tavlan gå igenom vad som kännetecknar en dikt och om det var någon som hade jobbat med dikter förut. Detta gav mig en hint om hur väl bekanta eleverna var med poesi.
Jag hade förberett mig väl genom att ta fram ett word-dokument som vi tillsammans gick igenom på overheaden. I detta dokument hade jag listat olika sorters diktskrivande. Allt från limericks, haikus, femradingar, rimdikter, dikter som inte rimmar, temadikter osv. Speciellt limericks fångade elevernas uppmärksamhet och så småningom kunde de se strukturen någorlunda i de olika diktformerna. Syftet med min lektion var kanske inte att få alla elever att behärska alla slags dikter utan snarare att introducera dem till poesins värld och på så sätt så ett frö.
Efter att ha ägnat ungefär en kvart åt detta moment studerade vi en text av rapparen Petter. Jag visste sedan innan att många av mina elever lyssnade på rapp och tänkte att detta därför kunde fånga deras intresse och uppmärksamhet. Texten till låten "Storstadsidyll" gicks igenom på overheaden och jag bad eleverna själva ta ut rimmen i texten. Liksom tidigare lektionspass var nästan samtliga ivriga efter att få visa upp vad de kunde. När texten gåtts igenom spelade jag upp videon på youtube varpå deras uppgift var att återigen observera rimmen i texten.
Sista momentet i min genomgång handlade om att guida eleverna i rätt riktning och få igång deras poesihjärnor. Jag skrev upp tre ord på tavlan, ett i taget, varpå jag ville att de skulle komma på ord vad som rimmade på mina ord. Jag skrev upp alla förslag oavsett om de var korrekt eller inte. Sedan läste jag upp alla alternativ och undrade om de kunde se några samband i vad som rimmade och vad som inte gjorde det. Detta var ett väldigt tydligt sätt att förklara ett rim på vilket jag ska tacka min kursare Andrée för. Tack för tipset!
Genomgången tog ungefär en halvtimma. Resterande tid fick de nu åt att skriva sina egna dikter. Mina instruktioner var tydliga. Ni får gärna skriva någon av diktmodellerna vi gått igenom men ni behöver inte. Ingenting är rätt eller fel. Ni får skriva om vad ni vill och gärna något som ni känner starkt för. Resultatet blev en finfin blandning mellan djupa dikter och vitsiga försök till limericks.
Reflektioner/tankar efter lektion
- Att deras arbete presenteras i någon form bidrar starkt till deras motivationskraft, i detta fall collaget.
- Är jag engagerad blir eleverna engagerade
- Uppmuntra alla slags dikter, bra som mindre bra
- Man kan inte vara nog tydlig. Förklara hellre en gång för mycket än tvärtom
- Eleverna kände sig otroligt stolta när deras dikter hängde uppe vilket var otroligt kul att se
/Alex
Planering av skönlitterär text
I denna övning har jag utgått från en lärobok som heter "Simsalabim" som faktiskt är skriven av en lärare på skolan. En jättebra bok som behandlar olika grenar inom svenskämnet. Allt från muntligt berättande till bra reflektionsfrågor, skrivuppgifter osv.
Eleverna i denna årskurs fyra är relativt bekanta med textsamtal. Deras klassföreståndare är mån om att hela tiden samtala explicit om texter och vardagssituationer på olika plan. Hon besitter en förmåga som gör att hon kan improvisera i sitt undervisande vilket leder till bra, givande dialoger. En förmåga jag själv hoppas kunna utveckla allteftersom.
Eftersom veckans tema i Svenska är Elsa Beskow har jag valt en kortare berättelse från just henne. Berättelsen heter "den minsta prinsessans äppelträd" och handlar om den minsta prinsessan i ett kungahus som trots att hon blir förfördelad till slut lyckas ändå, eftersom hon är en god medmänniska med bra värderingar.
Jag började med att planera lektionen och försökte uppskata hur lång tid varje moment skulle ta. Detta har jag förstått efter min VFU-tid är en av de svåraste sakerna vad gäller planering. Man kan aldrig förutse hur lektionen utformas och vad som kan tänkas hända. Jag övade på min egen berättarteknik och försökte låta så inlevelserik som möjligt. Efter det förberedde jag mina frågor som resulterade i både faktafrågor och inferensfrågor. Vilka var huvudpersonerna i boken, vad vill Elsa säga med denna berättelsen osv.
Jag valde att göra denna uppgift i helklass då jag för stunden bara hade 20 elever till mitt förfogande i förhållande till klassens ordinarie manskap på 28. Jag, tillsammans med min LLU, ansåg därför att skaran varken var för liten eller för stor.
Samtalet fungerade bra då det är en klass som pratar mycket och som inte är rädda för att säga vad de tycker. Problemet i en sådan klassammansättning blir då snarare att lugna ner ivriga elever. Eftersom jag var väl förbered och hade basfrågorna klara för mig kändes det bra. Vid något tillfälle kom jag av mig och var tvungen att gå tillbaka till mina anteckningar för att komma på banan igen. Om jag istället fokuserar mer på vad barnen svarar istället för min planering tror jag säkert samtalet blivit mer dynamiskt. I efterhand tror jag att fler följdfrågor till barnen hade gjort samtalet effektivare. Att tänka på till nästa gång.
Jag presenterade ordet sensmoral för dem vilket jag även följde upp vid nästa lektionstillfälle. Känns som de fick bra grepp om begreppets innebörd. Även andra svåra begrepp i texten togs upp och reddes ut. Ibland upplever jag svårigheter i att förklara vissa ord på deras nivå. Till nästa gång ska jag kunna göra det tydligare och gärna i ett sammanhang.
Som första uppgift är jag ändå nöjd över min insats och fick bra respons från min LLU. Givetvis finns det mycket som kan bli bättre men HEJ har ju 3 år på mig...
I denna övning har jag utgått från en lärobok som heter "Simsalabim" som faktiskt är skriven av en lärare på skolan. En jättebra bok som behandlar olika grenar inom svenskämnet. Allt från muntligt berättande till bra reflektionsfrågor, skrivuppgifter osv.
Eleverna i denna årskurs fyra är relativt bekanta med textsamtal. Deras klassföreståndare är mån om att hela tiden samtala explicit om texter och vardagssituationer på olika plan. Hon besitter en förmåga som gör att hon kan improvisera i sitt undervisande vilket leder till bra, givande dialoger. En förmåga jag själv hoppas kunna utveckla allteftersom.
Eftersom veckans tema i Svenska är Elsa Beskow har jag valt en kortare berättelse från just henne. Berättelsen heter "den minsta prinsessans äppelträd" och handlar om den minsta prinsessan i ett kungahus som trots att hon blir förfördelad till slut lyckas ändå, eftersom hon är en god medmänniska med bra värderingar.
Jag började med att planera lektionen och försökte uppskata hur lång tid varje moment skulle ta. Detta har jag förstått efter min VFU-tid är en av de svåraste sakerna vad gäller planering. Man kan aldrig förutse hur lektionen utformas och vad som kan tänkas hända. Jag övade på min egen berättarteknik och försökte låta så inlevelserik som möjligt. Efter det förberedde jag mina frågor som resulterade i både faktafrågor och inferensfrågor. Vilka var huvudpersonerna i boken, vad vill Elsa säga med denna berättelsen osv.
Jag valde att göra denna uppgift i helklass då jag för stunden bara hade 20 elever till mitt förfogande i förhållande till klassens ordinarie manskap på 28. Jag, tillsammans med min LLU, ansåg därför att skaran varken var för liten eller för stor.
Samtalet fungerade bra då det är en klass som pratar mycket och som inte är rädda för att säga vad de tycker. Problemet i en sådan klassammansättning blir då snarare att lugna ner ivriga elever. Eftersom jag var väl förbered och hade basfrågorna klara för mig kändes det bra. Vid något tillfälle kom jag av mig och var tvungen att gå tillbaka till mina anteckningar för att komma på banan igen. Om jag istället fokuserar mer på vad barnen svarar istället för min planering tror jag säkert samtalet blivit mer dynamiskt. I efterhand tror jag att fler följdfrågor till barnen hade gjort samtalet effektivare. Att tänka på till nästa gång.
Jag presenterade ordet sensmoral för dem vilket jag även följde upp vid nästa lektionstillfälle. Känns som de fick bra grepp om begreppets innebörd. Även andra svåra begrepp i texten togs upp och reddes ut. Ibland upplever jag svårigheter i att förklara vissa ord på deras nivå. Till nästa gång ska jag kunna göra det tydligare och gärna i ett sammanhang.
Som första uppgift är jag ändå nöjd över min insats och fick bra respons från min LLU. Givetvis finns det mycket som kan bli bättre men HEJ har ju 3 år på mig...
måndag 3 februari 2014
Mina första intryck
Jag har ju inte så mycket att jämföra med, men helhetsintrycket av min VFU-skola och vad som först slog mig är att den känns ganska utsatt. Mängden flerspråkiga gör att kunskapskraven blir svårare att uppnå eftersom så många elever fortfarande inte behärskar de svenska språket. De lärare jag har stött på, inklusive min LLU, är otroligt engagerade och verkar brinna för sina jobb vilket jag tror är speciellt viktigt i en skola som denna.
Beträffande skolans lokaler känns de inte alla gånger superfrächa, men inget jag tänker sitta här och uttrycka mitt missnöje med.
Eleverna är fantastiska, men en del av dem har väldigt svårt att sitta still, vilket jag tror kommer bli en stor utmaning.
Redan efter första dagarna har jag förstått att som mellanstadielärare är fostrandeuppdraget minst lika viktigt som lärandeuppdraget. Hur beter man sig mot varandra, vad är ett respektfullt bemötande och vad är inte OK? Jag tänker främst på antalet kulturkrockar som säkerligen inträffar dagligen.
En liten parantes som jag tycker är nämnvärd är att jag fått frågan vilket land jag kommer ifrån redan tre gånger på två dagar. Det säger lite om vilken mångkulturell skola jag hamnat på. Att vara svensk är i elevernas värld inte jättevanligt. Jag har ju i och för sig rötter i både Danmark och Norge så jag är kanske inte heller helsvensk om hela sanningen ska fram. Vad är svensk och vem är egentligen helsvensk nuförtiden kan man undra sig...
En annan sak som har slagit mig i samtal med eleverna är vikten av att vara tydlig. Ord, termer och begrepp somför mig är självklara är ofta obegripliga för eleverna. Min något naiva syn kan ha att göra med att jag senaste halvåret bearbetat mitt akademiska språk i diskurser med klasskamrater och lektorer.
Hej, hej
Jag har ju inte så mycket att jämföra med, men helhetsintrycket av min VFU-skola och vad som först slog mig är att den känns ganska utsatt. Mängden flerspråkiga gör att kunskapskraven blir svårare att uppnå eftersom så många elever fortfarande inte behärskar de svenska språket. De lärare jag har stött på, inklusive min LLU, är otroligt engagerade och verkar brinna för sina jobb vilket jag tror är speciellt viktigt i en skola som denna.
Beträffande skolans lokaler känns de inte alla gånger superfrächa, men inget jag tänker sitta här och uttrycka mitt missnöje med.
Eleverna är fantastiska, men en del av dem har väldigt svårt att sitta still, vilket jag tror kommer bli en stor utmaning.
Redan efter första dagarna har jag förstått att som mellanstadielärare är fostrandeuppdraget minst lika viktigt som lärandeuppdraget. Hur beter man sig mot varandra, vad är ett respektfullt bemötande och vad är inte OK? Jag tänker främst på antalet kulturkrockar som säkerligen inträffar dagligen.
En liten parantes som jag tycker är nämnvärd är att jag fått frågan vilket land jag kommer ifrån redan tre gånger på två dagar. Det säger lite om vilken mångkulturell skola jag hamnat på. Att vara svensk är i elevernas värld inte jättevanligt. Jag har ju i och för sig rötter i både Danmark och Norge så jag är kanske inte heller helsvensk om hela sanningen ska fram. Vad är svensk och vem är egentligen helsvensk nuförtiden kan man undra sig...
En annan sak som har slagit mig i samtal med eleverna är vikten av att vara tydlig. Ord, termer och begrepp somför mig är självklara är ofta obegripliga för eleverna. Min något naiva syn kan ha att göra med att jag senaste halvåret bearbetat mitt akademiska språk i diskurser med klasskamrater och lektorer.
Hej, hej
måndag 20 januari 2014
Tja!
Tisdagen den 14/2 åkte jag tillsammans med Josefine ut till skolan där jag ska göra min praktik för att kolla in deras skolbibliotek. På plats fick vi prata med Josefines LLU-are och hon besvarade frågorna som vi hade förberett. Vi fick bland annat reda på att skolan hade en deltidsbibliotikarie som arbetade mellan 11-13 varje dag men att biblioteket alltid var tillgängligt för den som ville dit och att skolan ungefär fick 30 000 kronor per år till inköp av nya böcker och att det ungefär såg likadant på samtliga skolor. Läraren som vi pratade med undervisade andraspråkselever i svenska så läsningen var en stor del i hennes undervisande. När PISA- och PIRLSundersökningar diskuterades trodde hon att i svenskan läser man generellt väldigt mycket men att läsningen bör vara ämnesöverskridande och även prioriteras i andra ämnen. Detta tror jag också är ett stort problem och efter den här svenskakursen råder inga som helst tvivel om att läsning bör ha en större plats i klassrummen.
Efter vår pratstund fick vi en guidad tur i skolan och fick bland annat se biblioteket. Jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Jag hade i och för sig inga större förväntningar på förhand då jag hört att om skolor behöver skära ner på något, blir oftast biblioteken lidandes. Här fanns sakprosa, skönlitteratur och allt däremellan. Böckerna var anpassade för eleverna. Pga den stora andelen elever med utländsk bakgrund (98%) var böckerna skrivna på ett sätt som blev lättare för eleverna att relatera till. Namnen i böckerna var exempelvis inte Lisa eller Viktor utan snarare Ali, Jasmine osv. På detta sätt kan man underlätta övergången till de svenska språket för dessa elever.
Bilder från biblioteket:
Tisdagen den 14/2 åkte jag tillsammans med Josefine ut till skolan där jag ska göra min praktik för att kolla in deras skolbibliotek. På plats fick vi prata med Josefines LLU-are och hon besvarade frågorna som vi hade förberett. Vi fick bland annat reda på att skolan hade en deltidsbibliotikarie som arbetade mellan 11-13 varje dag men att biblioteket alltid var tillgängligt för den som ville dit och att skolan ungefär fick 30 000 kronor per år till inköp av nya böcker och att det ungefär såg likadant på samtliga skolor. Läraren som vi pratade med undervisade andraspråkselever i svenska så läsningen var en stor del i hennes undervisande. När PISA- och PIRLSundersökningar diskuterades trodde hon att i svenskan läser man generellt väldigt mycket men att läsningen bör vara ämnesöverskridande och även prioriteras i andra ämnen. Detta tror jag också är ett stort problem och efter den här svenskakursen råder inga som helst tvivel om att läsning bör ha en större plats i klassrummen.
Efter vår pratstund fick vi en guidad tur i skolan och fick bland annat se biblioteket. Jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Jag hade i och för sig inga större förväntningar på förhand då jag hört att om skolor behöver skära ner på något, blir oftast biblioteken lidandes. Här fanns sakprosa, skönlitteratur och allt däremellan. Böckerna var anpassade för eleverna. Pga den stora andelen elever med utländsk bakgrund (98%) var böckerna skrivna på ett sätt som blev lättare för eleverna att relatera till. Namnen i böckerna var exempelvis inte Lisa eller Viktor utan snarare Ali, Jasmine osv. På detta sätt kan man underlätta övergången till de svenska språket för dessa elever.
Bilder från biblioteket:
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)